Psykisk h?lsa

Under de senaste decennierna har det skett en oroande ökning av psykisk ohälsa i samhället. Larmrapporterna om våra barn och ungdomars bristande välmående ökar, särskilt unga kvinnors psykiska ohälsa står i fokus. Sömnen, som i hög grad påverkar hur vi mår, har försämrats över tid och inte minst den senaste tidens coronapandemi har orsakat ökad mental ohälsa.

Kunskapsläget har förbättrats och psykiatrin har idag en stor arsenal av evidensbaserade behandlingar att erbjuda. Men det finns fortfarande en stor brist på kunskap kring psykisk hälsa och ohälsa. Dessutom finns frågor kring okunskap, stigmatisering och fördomar om psykisk sjukdom som måste belysas.

Eftersom psykisk hälsa påverkar och påverkas av samhällets alla delar, behöver både utvecklingsarbete och lösningar gå på bredden och involvera samverkan över ämnes- och sektorsgränser. Frågor om psykisk hälsa måste angripas från både ett medicinskt perspektiv och ett bredare samhällsperspektiv.
 
Det finns kunskap inom frågor som direkt eller indirekt rör psykisk hälsa vid Uppsala universitets samtliga vetenskapsområden. Här finns starka forskningsmiljöer inom såväl kvinnosjukvård och biologin bakom psykisk sjukdom, som psykologi, teologi och genusvetenskap, vilka alla kan bidra till ett hållbart samhälle ur ett folkhälsoperspektiv.

Aktuellt inom psykisk hälsa

Silhuett av ett m?nniskohuvud med en aura i gult, r?tt, lila och bl?tt

Forskning om psykisk h?lsa

Forskningscentrum och forskargrupper

Centrum för kvinnors psykiska hälsa (WoMHeR)

Inom Uppsala universitet finns ett mångvetenskapligt centrum för kvinnors psykiska hälsa – WoMHeR. Forskningssatsningens mål är att förebygga, upptäcka och behandla psykisk ohälsa hos kvinnor i barnafödande ålder. Utöver forskare från institutionerna för kvinnors och barns hälsa och neurovetenskap, samlar centret medarbetare från bland annat genusvetenskap, psykiatri, psykologi, arbets- och miljömedicin, juridik, teologi, ekonomi, kemi, informationsteknologi och SciLifeLab.

Centrum för kvinnors psykiska hälsa (WoMHeR)

Uppsala University Psychosocial Care Programme (U-Care)

Uppsala University Psychosocial Care Programme (U-Care) startades 2010 och är ett av den svenska regeringens strategiska forskningsprogram. Inom U-Care studerar forskare hur personer som drabbats av kroppsliga sjukdomar och deras närstående påverkas psykosocialt. Avsikten med U-Care är att erbjuda internetbaserat psykosocialt stöd och psykologisk självhjälpsbehandling. Inom forskningsprogrammet har man också tagit fram U-Care-portalen, en internetplattform via vilken det är möjligt att erbjuda och studera effekten av psykosocialt stöd och psykologisk behandling.

Uppsala University Psychosocial Care Programme (U-Care):s webbplats

Emotional Mental Imagery Lab (EMIL)

Den vetenskapliga forskningen inom psykisk hälsa som bedrivs i Emotional Mental Imagery Lab (EMIL) kombinerar klinisk psykologi med andra perspektiv för behandlingsinnovation (mental health science). De är särskilt intresserade av mentalt bildspråk och känslor, till exempel påträngande minnen efter trauma. Kunskap om mentala bilder kan exempelvis användas för att utveckla innovativa interventioner för trauma i samband med covid-19. Behovet av nya effektiva behandlingar för posttraumatiska stressymptom (till exempel PTSD), som kan erbjudas i stor skala och till låg kostnad, har aldrig varit större.

Om Emotional Mental Imagery Lab (EMIL) på institutionen för psykologis webbplats (på engelska)

Klinisk psykiatri

Forskargruppen för klinisk psykiatri forskar om psykiatrins stora sjukdomsgrupper utifrån en arv-miljö-interaktionsmodell där psykisk sjukdom uppkommer ur ett samspel mellan biologiska, psykologiska och sociala sårbarhetsfaktorer. Forskargruppens övergripande mål är att förbättra den psykiska hälsan för såväl den enskilde individen som i samhället i stort.

Om klinisk psykiatri på institutionen för neurovetenskaps webbplats

Senast uppdaterad: 2021-06-24